Hudmottagning

Akne är ett tillstånd av ökad aktivitet i talgkörtlarna. Talgkörtlarna fungerar som kroppens egna mjukgörare. Flest talgkörtlar har vi i ansiktet samt på övre delen av bålen.

Den pubertetsrelaterade (och vanligaste) formen av akne beror på en ökad känslighet för testosteron (manligt könshormon) i kroppen. Vid akne har man dels en ökad talgproduktion, inflammation och ökad förekomst av en speciell bakterie (P acnes). Det bildas en liten “plugg” i talgkörteln som täpper till dess utförsgång.

Akneliknande tillstånd kan även debutera i vuxen ålder och kan bero på en rad olika faktorer såsom läkemedel, vitaminer, anabola steroider, gynekologiska orsaker men även yttre faktorer såsom varm och fuktig miljö eller täckande krämer. Oftast hittar man ingen orsak i dessa fall.

Behandling
Behandlingen syftar till att dämpa aktiviteten i talgkörtlarna och påverka så många av ovan beskrivna mekanismer som möjligt.

Vid lindrig akne börjar man med lokalbehandling och om detta inte riktigt hjälper brukar man kombinera med antibiotika. Många patienter upplever försämring precis i början av behandlingen men detta är normalt och brukar gå över efter 1-2 veckor. Behandlingsperioden är 3 månader och man kan efteråt enbart fortsätta med krämen. Det är inte ovanligt att man kan behöva ytterligare behandlingsomgång med antibiotika.

I vissa fall där behandlingen inte hjälpt och där aknen är svår kan man behandla med A-vitamin i kapselform (Roaccutan). Denna behandling sköts endast av dermatologer och kräver stor följsamhet av patienten då behandlingen brukar pågå i 4-6 månader med täta kontroller samt regelbundna blodprov.

Övrigt

Akne beror inte på fet mat, choklad, nötter, mjölk och dylikt.

Detta är den vanligaste typen av tumör i huden. I Sverige får drygt 40 000 personer denna diagnos varje år. Tumören växer endast i huden och sprider sig inte till andra organ. Då denna tumör i huvudsak är solbetingad visar den sig oftast på solexponerade områden (ansikte inkl. ögonlock, bål, armar och ben). I regel växer basaliom långsamt, månader-år. Oftast tar man ett vävnadsprov för att säkerställa diagnosen.

Symtom
Det finns tre typer av basaliom och de yttrar sig på lite olika sätt i huden:

• Röd knopp/kula, kan även påminna om ett blekt, hårt ärr
• Svårläkt sår
• “Envis” eksemfläck som inte svarar på eksembehandling

Behandling

Flytande kväve (kryokirurgi):
Med denna metod fryser man sönder de sjuka cellerna och ibland kombinerar man frysbehandlingen med en speciell sorts skrapteknik (curettage).

Kirurgi:
Operation av basaliom innebär att man i lokalbedövning avlägsnar tumören med kniv. Man syr sedan ihop sårkanterna. Speciellt ansiktslokaliserade basaliom lämpar sig för detta.

Elektrodessikation:
Innebär att man bränner bort tumören.

Fotodynamisk terapi (PDT):
Denna metod går ut på att man behandlar områden på kroppen med ljus i kombination med en medicin i krämform.

Läkemedel:
Vissa basaliom kan man behandla med läkemedel (kräm).

Övrigt
Det är inte ovanligt med nya basaliom varför det är viktigt att man är uppmärksam på symtomen (vg se ovan). Vidare är det viktigt med solskydd  (läs mer längre ner på sidan).

Malignt melanom är den cancerform i huden som oftare än andra hudcancertyper sprider sig till lymfkörtlar och andra organ. Den viktigaste faktorn för uppkomst av malignt melanom är UV-strålningen från solen. Ärftlighet kan även spela roll. Drygt 2000 personer/år drabbas av malignt melanom i Sverige.

Denna tumörform utgår från pigmentcellerna i huden och oftast har man som patient eller anhörig upptäckt förändringar i form av tillväxt eller färgförändring i ett födelsemärke. Malignt melanom skall behandlas skyndsamt då prognosen är bättre ju tidigare den upptäcks.

Symtom
Malignt melanom dyker oftast upp i befintliga födelsemärken/leverfläckar men kan även uppkomma utan föregående leverfläck.

• Färg- och/eller formförändring
• Spräcklighet, flera färger
• Sårbildning
• Upphöjning
• Tillväxt

Behandling
Kirurgi. Ibland kombineras operationen med lymfkörtelundersökning. Om tumören uppvisar spridning kan både strål-och cellgiftsbehandling komma ifråga.

Det är viktigt att upptäcka tumören i tid och ju tunnare melanomet är desto bättre är prognosen. Melanom under 1 mm har en mycket god prognos (ca 95% bot).

Övrigt
Födelsemärken och leverfläckar har inget att göra med leversjukdom och de allra flesta pigmentfläckar finns inte med vid födseln utan kommer som ett resultat av arv och solexponering.

Denna tumörform är den näst vanligaste efter basaliom. Till skillnad från basaliom kan skivepitelcancer sprida sig (metastasera) till andra organ men det är ganska ovanligt. Ca 4000 personer i Sverige får diagnosen varje år. Tumören beror oftast på långvarig solexposition varför den vanligtvis dyker upp på sådana områden i huden. Tumören förekommer oftare hos patienter som genomgått organtransplantation men kan även dyka upp i kroniska sår och i tidigare strålbehandlade områden. Ett vävnadsprov säkerställer diagnosen.

Symtom
Skivepitelcancer har s.k. förstadier och det vanligaste tecknet är rödskrovliga/fjällande, 3-10 mm stora förändringar. Dessa kallas aktiniska keratoser och kan variera i antal. Aktiniska keratoser utgörs av cellförändringar men är ingen cancer. Om dessa går obehandlade förvärras cellförändringarna och går över i Mb Bowen (skivepitelcancer in situ). Detta yttrar sig i huden med skrovlighet och hård yta. Detta utgör sista steget innan en fullt utvecklad skivepitelcancer.

Symtom på skivepitelcancer:

• Hård, “skorpig” yta.
• Kula i huden.
• Svårläkt sår.

Behandling
Kirurgi i första hand. Ibland kan strålning komma i fråga.

Övrigt
Förstadierna till skivepitelcancer brukar oftast frysbehandlas med flytande kväve men även fotodynamisk terapi (PDT) kan tillämpas samt medicinska krämer. För förebyggande åtgärder vg se solskydd (läs mer nedan).

Solens UV-strålning är främsta orsak till de vanligaste hudtumörerna. Både livstidsexponeringen (d.v.s. den samlade UV-mängden) och upprepade episoder med att man bränner sig (kraftig rodnad samt efterföljande fjällning) ökar risken för uppkomst av hudtumörer. Det är därför viktigt att sola klokt då man inte kan undvika solens strålar helt och hållet. Dessutom är UV-exponering inte enbart av ondo, t.ex. bildar man mer D-vitamin som förebygger osteoporos (benskörhet).

Olika hudkänslighet beror på vilken hudtyp (skintype) man tillhör; graderas 1-4 där 1 innebär att man alltid blir röd och aldrig brun och 4 alltid brun, aldrig röd.

• Täckande kläder är ett bra solskydd. Tänk dock på att en vit T-shirt endast ger motsvarande solskyddsfaktor(SPF) 7.
• Hatt/keps rekommenderas.
• Använd solskyddskräm med minst faktor 30 (SPF). Viktigt att man upprepar insmörjningen då solskyddsförmågan bryts ner av UV-ljuset.
• Mellan kl 11 och 15 är strålningen som intensivast varför man bör undvika vistelse i solen då.
• Undvik “brännskador“, d.v.s. minimera tiden i solen till 15-20 minuter, på oskyddad hud.
• Vistas korta perioder i solen. Tänk på att ca 50% av UV-strålningen når genom skugga.
• Var försiktig med “första sommarsolen” samt vistelse vid vatten då mer strålning reflekteras.

Övrigt
Små barn och tonåringar är särskilt känsliga och brännskador i tidig ålder ökar risken för hudcancer senare i livet. Därför bör man vara extra noggrann med solskydd.